Av 67 kap. 13 a § inkomstskattelagen
följer att det endast är ägaren av
ett småhus eller en ägarlägenhet som är berättigad till ROT-avdrag.
Kammarrätten i Jönköping har i dom 2014-11-10, mål nr 675-14, prövat frågan om
rätten till skattereduktion även tillkommer den som visserligen inte står som
formell ägare av fastigheten men som innehar s.k. dold samäganderätt. Med dold
samäganderätt ska förstås att två makar eller sambor förvärvar en fastighet
eller bostadsrätt för gemensamt bruk och i avsikt att äga densamma gemensamt
trots att den formella förvärvshandlingen endast anger en av dem som förvärvare
(köpare). Den make eller sambo som inte formellt står som köpare kan i så fall
ändå anses ha en dold samäganderätt till fastigheten eller bostadsrätten (jfr
NJA 2002 s. 142, NJA 2002 s. 3 samt Örjan, T., Bodelning, 4 u., s. 29 ff.)
I det aktuella fallet var det fråga om en
efterlevande maka som begärde ROT-avdrag för arbete utfört på en fastighet. Kvinnan
och hennes make hade ingått äktenskap 1970 och förvärvat fastigheten för
gemensamt bruk 1974. Båda makarna hade bidragit ekonomiskt till förvärvet, även
om det endast var kvinnans make som förekom i köpehandlingen. Fastigheten hade
fungerat som makarnas gemensamma bostad från det att den förvärvades fram till
dess att maken avled 2012. Sedan maj 2012 hade kvinnan varit registrerad som
ägare av fastigheten. Det husarbete som ansökan om ROT-avdrag avsåg hade dock
utförts innan dess.
Förvaltningsrätten biföll ansökan och
beviljade ROT-avdrag men utgången blev den motsatta i Kammarrätten.
Kammarrätten konstaterar inledningsvis i domen att vem som är att anse som
ägare inte är definierat i inkomstskattelagen. Kammarrätten söker vägledning i
förarbetena och anför att ”lagstiftaren avsett att ägarbegreppet i detta
sammanhang ska ha en formell betydelse” och att ”vad som framkommit i
förarbetena om bestämmelsens syfte talar för att dold äganderätt inte ska
accepteras vad gäller rätt till skattereduktion.” Kammarrätten hänvisar även
till praktiska överväganden och anför att ”tillämpningen av den s.k.
fakturamodellen i skattereduktionsförfarandet förutsätter att bestämmelserna är
enkla att tillämpa för såväl utförare som köpare av tjänsterna.”
Skatteverket
har för övrigt i ett ställningstagande av äldre datum (2009-12-11, dnr 131
913846-09/111) uttalat att en person som är dold ägare till småhus,
ägarlägenhet eller bostadsrätt inte medges ROT-avdrag.
Det återstår att se om kammarrättsdomen
överklagas och om Högsta förvaltningsdomstolen i så fall meddelar prövningstillstånd.
Utgången i mål nr 675-14 är på sätt och
vis i linje den allmänna utvecklingen beträffande synen på den dolda
samäganderättens närmare karaktär, och dess rättsföljder, inom civilrätten. Av
särskilt intresse i sammanhanget är rättsfallet NJA 2013 s. 632. NJA 2013 s. 632 gällde frågan om huruvida anspråk
på dold samäganderätt till fast egendom är en sådan fordran som omfattas av
preskriptionslagen och sålunda är föremål för preskription. Högsta domstolen
kom fram till att så inte är fallet och gör i det rättsfallet en intressant
analys av den dolda samäganderättens rättsliga karaktär och hur synen i praxis
förändrats över tid, från att beskriva rätten som en äganderätt till att
istället betrakta den dolda samäganderätten som ett anspråk gentemot den öppne
ägaren på att bli insatt som ägare. Högsta domstolen driver inte frågan till sin
spets utan synes landa i att ”rätten inte bör ses som enbart [min kursiv.] en fordran, även om den utgör ett
obligationsrättsligt anspråk gentemot den öppne ägaren”. Rättsfallet har
analyserats av Laila Zackariasson som bl.a. ifrågasätter prejudikatets räckvidd
i artikeln Preskription av ”dold samäganderätt” efter skenöverlåtelse?, Infotorg
Juridik, publicerad 2013-12-20.
Utgången i mål nr 675-14 illustrerar
värdet från skattemässig synpunkt i att omvandla det dolda ägandet till ett
öppet sådant för att på så sätt kunna komma i åtnjutande av rätten till
ROT-avdrag. Om den dolda samäganderätten görs öppen genom avtal och ansökan om
inskrivning, anses ett giltigt förvärv ha skett. Utgångspunkten torde då vara att
ROT-avdrag kan medges för ROT-arbeten som utförs från och med dagen för
överlåtelsen.
